Vi for iväg vid 9 tiden imorse hemifrån mot ett skotercafe. Efter en stund körde vi fast på isen där det var massor av vatten och var ett äventyr att ta sig därifrån upptäckte att vi hade kört för långt å fel också. Tillbaka på rätt väg gick det bra hela vägen dit.
Väl framme såg vi att skoter pulkan hade fått sig en törn och stålröret ner till skidan hade böjt sig.
Vi kunde inte göra så mycket med det där och hoppades bara att det skulle hålla hela vägen hem.
Vi fick tips om att den andra vägen hem var bättre så vi tog den men jovisst den var mycket sämre.
Efter ett litet tag hörde vi det smälla och då gick stötdämparen av. Och efter det var de inte roligt att åka kan jag säga.
Vi stannade till och frågade en annan om vägen och han var så snäll och hjälpte oss hela vägen hem och min lillasyster fick även åka på hans skoter.
Vi åkte och efter ett tag small det till igen då gick det sista av och nu hade skidan inget som höll upp pulkan och ena sidan låg ner.
Vi stannade och med hjälp av ett spännband så höll pulkan ihop hela vägen hem. Men var absolut inte kul att åka. Ingen stötdämpning och dålig väg är ingen bra kombination.
Så när vi kom hem var jag yr, ont i huvudet , spyfärdig och öm i kroppen. Ni har jag väldigt ont i ryggen och fortfarande en del yr.
Vääldigt spännande dag!
Förstår varför det ska finnas stötdämpare på pulkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar