Äntligen är julen över känner jag iår. Har aldrig kännt så tidigare bara hört andra som tyckt så och inte förstått varför de kan tycka nått så bra är jobbigt.
Jag har alltid gillat julen och det har varit den stora höjdpunkten under året. Jag börjar köpa julklappar på sommaren och planerar allt runt julen låångt innan. Bakar mycket kakor, godisar och julmat. Iår vart det 3 kaksorter och knäck. Inte ens några köttbullar har jag gjort. Jag har satt upp julgardiner i två fönster de andra ligger fortfarande ostrukna. Julpyntat har ju gjort och granen har stått uppe länge. Men när jag tittat på granen har jag inte känt den där julglädjen som jag brukar ha. Det har mer varit ett måste. Paketen har legat klara länge och har gett till många.
Ju närmare julen vi kom desto mindre glad kände jag mig. Jag har inte känt igen mig själv.
Innan jul så började jag tänka och fundera vilken som varit min värsta jul och den julen jag kom att tänka på först var julen då pappa blev så dålig så på julaftonsmorgon ringde han efter ambulans och fick åka in. De var så tomt hemma då. Han som alltid brukade sitta i stolen å läsa upp vem paketen var till. Då låg hans paket där i en hög istället och visade på att han saknades.
Men det som var bra då när jag nu tänker efter var att då kom han hem igen. Det var bara för ett tag.
Nu kommer vi aldrig mer att få fira en jul med honom.
Jag har ändå haft en fin jul, en så fin jul som jag kunnat ha. Veckan innan firade jag med mamma och 4/5 syskon plus mina barn, bonusdotter och ett syskonbarn och pojkvänner till mina systrar även min moster och morbror var med. Det var riktigt trevligt.
På julafton var vi hemma vår egen familj och firade jul. Åt julmat, stora lapphandskar snöade och de var riktig julstämning, jultomten kom å vi öppnade paket- som alla verkade nöjda över. Såg kalle anka å vänner.
Dagen efter lämnade vi bonusdottern hos sin mamma och mormor. For därefter och hälsade på min syster med pojkvän å barn. Kom även fler syskon dit och fick en fin stund tillsammans igen.
Men pappa saknas! Saknaden gör ont varje dag!
Idag är det mamma å pappas bröllopsdag de är iår deras 27e.
Nova fortsätter att i stort sätt varje dag prata om döden eller morfar. Hon har lärt sig så mycket de här året som jag inte hade en susning om när jag var så gammal. Hon pratar ofta om att man dör om man är för gammal, är jätte sjuk, inte kan andas, om hjärtat inte är helt, om hjärtat inte kan pumpa ut blod och att man blir kall då och att man måste äta och dricka för att inte dö. Även att de kan hända en olycka och man dör tidigare därför ska man vara försiktig.
Den viktigaste gästen på hennes 4års kalas var ju morfar och hon såg så mycket framemot när hon skulle fylla 5 och han skulle komma igen. Nu blev de ju inte så...
Men när hon pratar om vilka som hon ska bjuda så är morfar en av de första hon räknar upp och hon säger att han kommer att vara med även om vi inte ser honom. Hon är så smart, klok och väldigt omtänksam.
Ta hand om varandra och se till att träffas när ni kan för du vet aldrig när sista gången är!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar