Jag var än en gång på väg att ta upp telefon för att ringa dig.
Stod där ett tag vem är det som skulle förstå, tycka det var kul och har tid att prata Du skulle ha det men jag kan inte ringa dig.
Pratade med mamma men det fattades det var nån mer som jag skulle prata med... Men jag kunde inte det.
Du var alltid hemma och hade tid. Du fattas nått så otroligt mycket. Både på högtider men nästan ännu mer i vardagen ibland alla gånger man kunde ringa eller bara svänga förbi för du var hemma. Eller då du helt plötsligt var i stan och inte hade nått för dig.
Pappa det här gått mer än 11 månader nu och årsdagen närmar sig men fortfarande overkligt.
"Pappa kom hem, var är du pappa?" Från en låt vi bruka sjunga om att pappa är bäst.
Saknar dig pappa så det gör ont i hjärtat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar